Lycka är...

... när följande inträffar när man nattar sitt lilla söta barn.
Vi bägge ligger och blundar tätt intill varandra. Efter ett litet slag öppnar jag ögonen, då ser jag att Majk tittar på mig. Vi spricker bägge upp i ett stort leende där i skumrasket.
Majk sluter sakta ögonen och vänder sig om och makar sig in, om möjligt ännu närmare, mot mig och somnar i ett nafs.

Tillägg: noterade att detta ju var inlägg numro 100 minsann!